Wilmington

Klippet med Brucas (Brooke+Lucas) kommer senare ikväll. :) Håll utkik!

Tänkte bara berätta lite om mina tankar och känslor kring Wilmingtonresan.

Först och främst så hade jag, innan jag åkte, gjort en lista över vilka jag helst ville träffa. Först låg Mark Schwahn, som är producent för One Tree Hill. Honom fick jag tyvärr aldrig träffa, eller se i verkligheten. Det gjorde dock inte alls mycket när jag väl kom dit, för som ni vet överträffade min resa alla förväntningar. Topp 3 på listan var också Kate Voegele och Sophia Bush. Sophia fick jag ju se i verkligheten, och baserat på hur mycket Austin Nichols överträffade mina förväntningar så räckte det att få prata med honom. Förhoppningsvis får jag träffa Sophia en annan gång!

Kate Voegele är den andra höjdpunkten på min resa. Att få träffa henne och berätta hur mycket hennes musik har betytt, och fortfarande betyder för mig, var guld värt. Jag är så glad att hon fick veta det och även fast jag blev lite känslosam (som du kan läsa på OTH-sajten) känner jag nu i efterhand att det var bättre för hon fick då veta hur mycket det faktiskt betyder att hon är sångerska också. Jag sa ju åt henne att aldrig sluta göra musik... ;P

Jackson Brundage, lillkillen "Jamie" låg också på min lista, och att "bara" få se honom gjorde mig lite besviken, men när jag tänkte efter hur mycket jag ville träffa honom insåg jag att det inte gjorde så mycket. Känns lite konstigt om man skulle träffa honom att då berätta hur bra skådespelare han är då han är så liten... Jag vet inte...
Nåväl, hur som helst: Jag blev så imponerad över många skådespelare som förut inte gjort så mycket intryck på mig, som Austin Nichols, Lee Norris och Stephen Colletti. De har bara varit "en i mängden" som skådespelare i OTH, men nu är de mycket mer. :-)) 

Staden var också något som gjorde mig otroligt imponerad. Nu förstår jag hälften av varför jag älskar serien! Har förut sagt "känslan" men nu vet jag att mycket beror på miljön, och självklart samhörigheten och produktionen bakom serien.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0