Nu kommer del 2 i den sista resumén! 

Jag älskade som sagt att det kändes som att alla karaktärer fick sitt avslut, och så många relationer fick bra slutscener. Jag älskade till exempel scenen mellan Brooke och Haley på Karen's café, deras vänskap är så bra och den scenen visade det. Det som Brooke säger "I like that our street is called Grace, I've never known anybody with as much of it as you", det håller jag med om om Haley. Hon är snäll och har ett väldigt stort hjärta. 



På tal om bra scener för olika relationer så tyckte jag att scenen mellan Chris och Haley när Haley sa att han var tvungen sluta jobba på Tric för att de ville signa honom som artist var en otroligt bra slutscen för deras relation! Haley visade att hon såg att han försökte mogna (men han är ju alltid samma roliga Chris, haha), och jag gillade det. "Chris Keller feels like Chris Keller's dates sometimes"... Haha, det var så roligt sagt. Dessutom gillar jag att Haley började acceptera honom mer som vän för att hon såg potential i honom. 



Och alltså... På tal om Tric, så ännu mer musik från avsnittet: Gavin DeGraw!!! Att han var med i avsnittet var fantastiskt, och jag älskade det. Och låtarna han sjöng! Alla låttexter är SÅ mycket One Tree Hill. Först och främst "Soldier". Jag ser om avsnittet igen medan jag skriver, och jag säger då det: När Haley mimar till "I'll be your soldier", då blir jag tårögd. One Tree Hill är mångas soldat, om man mår dåligt så muntrar det upp mycket, och man lär sig mycket av att se det. 



I'll get it if you need it,
I'll search if you don't see it,
You're thirsty, I'll be rain,
You get hurt, I'll take your pain.

I know you don't believe it,
But I said it and I still mean it,
When you heard what I told you,
When you get worried I'll be your soldier.



Andra låten av Gavin DeGraw; "Belief", säger också mycket om OTH. Att tro på saker och att tron gör det till verklighet. Att verkligen tro helhjärtat på sig själv och det man gör. 

Belief
Makes things real
Makes things feel
Feel alright

Och mitt i uppträdandet av "Soldier" var ju en underbar scen mellan Nathan och Haley... Och vi fick se klassiska "Naley"-grejer!!! Cracker Jack (Don't say i never gave you anything <3), mac and cheese (food of the gods, som Haley kallar det i säsong 1!! :D), regnscen (fast den var lite senare, men i alla fall)... aaww... Så underbart. Nathan som sa "Don't say you never gave me anything, cuz you have", det var så romantiskt.

Nathan och Haley har en så fantastisk relation, jag tänkte ganska mycket på hur det måste ha känts för Joy och James att filma sin sista kyss tillsammans... haha. De har ju haft några såna. Jag tror det var deras sista scen som de filmade också (de filmar ju inte alla i ordning) men jag är inte säker... Men det var hur som helst en så bra scen. Den var lycklig, romantiskt, och SÅ "Naley" tyckte jag :D Ett perfekt avslut för dem tyckte jag. 






En annan scen som var då var den då Clay och Quinn gifter sig OCH adopterar Logan. Så himla underbart. De har gått igenom mycket tillsammans, och jag är så glad att de fick sitt lyckliga slut. De som började som en flirt, kan man ju säga, och sedan blev mer seriösa. Efter allt med Katie så älskar jag dem som par ännu mer, de gör varandra så lyckliga och har en väldigt kul och skojig kärlek på något sätt... De är som att de är nykära hela tiden :D Jag gillar det! Och Logan är så himla söt :D





Och jag vet att jag skrev om Brooke i del 1, och hur jag är så glad att hon fick sitt lyckliga slut. Men jag vill bara säga hur glad jag också är att hon och Julian fick sitt lyckliga slut. Hur Julian finns där och stöttar henne och älskar henne, och hur de finns där för varandra och för barnen.



Att "säcken knyts ihop" genom att de nu flyttar in i Brookes barndomshem (som för övrigt är mitt drömhus i Wilmington ;D) är ett perfekt slut för dem tycker jag. Det känns väldigt "Brooke" att bo i det huset, för dels är det hennes barndomshem som sagt och så är det stort och väldigt vackert och lyxigt. Det gillar jag, för det har alltid känts som att Brooke passar att bo i det huset. haha :P Den scenen gjorde mig SÅÅÅ lycklig! :D 

Och jag är glad att ett till par fick ett lyckligt slut: Mouth och Millie! Med lite Skills på sidan om, som det ska vara.. hahaha :P Nä, men allvarligt talat. Det var kul att Mouth i slutändan jobbade som sportkommentator, men i samma program som både Millie och Skills. Och att de pratade om Keith och Jimmy, och hyllningen till dem genom att starta ett stipendium var underbar tyckte jag. Allt prat om "underdogs" (minns ni början på Mouth och Millies kärlek när Mouth pratade om att han älskade sport för att det påminde honom om att "at any given day, an underdog can still rise up?" :)) och magi i världen. Även det representerar OTH för mig väldigt mycket, och jag älskade det han sa om det. Samt anledningen till stipendiumet: "What you do matters, and how you do it matters." Alltså var det från Dans pengar, och det var ännu bättre tyckte jag :D 



Jag är SÅ glad att de tog tillbaka lapparna som Lucas och Haley skrev uppe på taket på Karen's café! :D Man fick ju höra några tidigare, på t.ex Lucas och Peytons bröllop. Men det var kul att Haley visade dem för Jamie, och att han började skriva egna! :D Det Haley sa om att jaga sina drömmar och samtidigt njuta av det man har också, det var väldigt bra sagt.



Det kändes verkligen som att Haley var tillfreds med livet i den stunden, hon har sin man och sina barn, sitt jobb och sina vänner. Och sedan det hon sa till Jamie, som Karen sa till Lucas; "There is only one Tree Hill, and it's your home!" :D Hur Haley (Joy) blickade ut över staden... Det såg verkligen ut som att hon försökte ta minnesbilder av allting, och det gillade jag.



De tog tillbaka så mycket gammalt i det här avsnittet, ända ned till NOFX. Bandet som sjunger låten Linoleum som Lucas citerade när han pratade med Peyton för första gången.. aww... Det var ju det som stod på skåpet som Brooke gick fram till. Den scenen älskade jag. När hon pratade med Julian och grät och sa att hon saknar high school, då kändes det (tyckte jag) som Sophia Bush som grät och egentligen menade hur hon kommer sakna inspelningen på något sätt. Tårarna kändes så äkta, och då hon sa "it's all still right here"... Hennes tårar känns alltid äkta men de här tårarna var på ett helt annat sätt tyckte jag. Så underbar stund för Brooke tyckte jag! DÅ grät jag.. Igen :P



En scen som var en av de största scenerna i avsnittet var ju såklart då Gavin DeGraw sjöng "I don't wanna be" på Tric... Så OTROLIGT FANTASTISKT!!!! Att se karaktärerna sjunga med var en mäktig känsla tyckte jag. Särskilt när de, mot slutet, sjöng låten!!! De levde sig verkligen in i det helhjärtat, och det var så kul :D


Och den korta delen då Brooke, Julian, Quinn och Clay gick över gatan och höll på att bli träffade av en vattenballong som barnen kastade.. haha, det var så roligt.

Och att sedan, när "I don't wanna be" spelades, få se en sista scen med hela gänget samlat på Karen's café, det var ett perfekt avslut för Karen's tyckte jag. Chase provade göra en drink (som än en gång blev äcklig ;D), Quinn tar en kaka av Logan, Brooke och Millie leker med Jude och Davis, Jamie, Chuck, och Logan leker och sedan leker de med de vuxna... Allt med den scenen, det var så himla fantastiskt tyckte jag. 




Kul att man från början inte fick se vad Nathan, Haley, Brooke och Julian hade så bråttom till... och att de även tog tillbaka "caaw"-lätet, som Lucas, Keith och Karen hade som signalljud på Dans fest i säsong 1. Haha :P 



Jag tror det var framspolning 5 år i tiden ungefär, och det var kul att de såg lite annorlunda ut fast inte så mycket... Haley hade väl till exempel längre hår tror jag. :) 

Men okej, slutscenen då... Så fantastisk! U2 med låten "One Tree Hill" (!!!!!!) som bakgrund, Millie gravid, Skills och Bevin tillsammans igen, Chase och Chris singlar (verkade det som, och det gillade jag :P), Brooke och Julian med sina pojkar, Nathan och Haley med Lydia... Perfekt var det. Och vad kul att det handlade om Jamie mot slutet :D Det kändes som att det var upplagt för en ny generation av One Tree Hill, haha :P Det kanske vi får se om några år? ;D Kul att jamie blev basketspelare i Ravens.

Jag tyckte om känslan i slutscenen. Lyckan, harmonin, vänskapen, kramarna, gemenskapen... Och hur Brooke, Nathan och Haley tänkte tillbaka på de själva som tonåringar, det var härligt att se tyckte jag. 

Mest av allt älskade jag slutcitatet, att de tog tillbaka "Make your wish"-citatet från säsong 5. Jag har alltid älskat det, och funderar på att göra en tatuering med en del av den texten. Så jag blev jätteglad när jag såg det i OTH!!! :D 




“Make a wish and place it in your heart.
Anything you want. Everything you want.
Do you have it? Good.
Now believe it can come true.

You never know where the next miracle is gonna come from.
The next memory.
The next smile.
The next wish come true.

But if you believe that it’s right around the corner,
and you open your heart and mind to the possibility of it,
to the certainty of it,
you just might get the thing you’re wishing for.

The world is full of magic.
You just have to believe in it.

So make your wish.
Do you have it? Good.
Now believe in it.
With all your heart.”